MS London BL/IOLR Taylor 1842: Sūtrasthāna 12

Suśruta project, University of Alberta

London United Kingdom British Library IOLR Taylor 1842 (Eggeling 2646) L A manuscript of the Suśrutasaṃhitā with Ḍalhaṇa's commentary, Nibandhasaṅgraha. Suśruta Suśrutapāṭhaśuddhi Candraṭa Suśrutapāṭhaśuddhi Ḍalhaṇa Nibandhasaṅgraha [Sanskrit in Devanagari script.] Devanagari unknown [record of ownership] [how it was acquired]
Started the file. Added 1.12 General edits, word-breaks and formatting. Changed the xml:ids; made some corrections up to 1.12.10; separated mūla from the commentary in some places. removed the "hi" tag. Corrections in 1.12 Corrections in 1.12: rearranging xml ids, word breaking, other corrections Minor corrections in 1.12 Chunks of the Nibandhasaṅgraha are commented out from 1.12 and the SS parts are connected, so that the manuscript can collate against the other manuscript. But it is no longer the actual transcription of the manuscript. The original transcription is saved elsewhere.
|| athāto 'gnikarmavidhim adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ || kṣārād agnir garīyān kriyāsu vyākhyātaḥ || tad dagdhānāṃ rogāṇāṃm apunarbhavāt || bheṣaja śastrakṣārair aśakyānāṃ tatsādhyatvāc ca || athaimāni dahanopakaraṇāni || tad yathā || pippalyajāśakṛdgodaṃtaśaraśalākā jaṃābavauṣṭvetataralauhāḥ kṣaudraguḍasnehāś ca || tatra pippalyajāśakṛdgodaṃtaśaraśalākās tvaggatānāṃ || jāṃbavauṣṭhetaralauhā māṃsagatānāṃ || kṣaudraguḍasnehāḥ śirāsnāyusaṃdhyasthigatānāṃ || tatrāpyātyayike 'gnikarmasādhye vyādhau tatpratyanīkaṃ vidhikṛtveti || sarvavyādhiṣu ca pichalamannaṃ bhuktavataḥ || mūḍhagarbhāśmarībhagaṃdarodarārśomukharogeṣv abhuktavataḥ || tatra dvidham agnikarmāhureke tvagdagdhaṃ māṃsadagdhaṃ ca || iha tu sirāsnāyu saṃdhyasthiṣvapi na pratiṣiddho 'gniḥ || tatra śabdaprādurbhāvā durgandhatā tvagsaṃkocaś ca tvagdagdhe || kapotavarṇatā alpaśvayathuvedanatā śuṣkasaṃkucitavraṇatā māṃsadagdhe || kṛṣṇonnatavraṇatā srāvasaṃnirodhaś ca śirāsnāyudagdhe || rukṣāruṇatā karkkaśasthiravraṇatā ca saṃdhyasthidagdhe || tatra śirorogādhi akṣimaṃthayo bhrūlalāṭaśaṃkhapradeṣeśeṣu dahet || vartmarogeṣv ārdranaktakapratichannāṃ dṛṣṭiṃ kṛtvā varmaromakupān tvagmāṃsa śirāsnāyusaṃdhyasthisthite tyugraruji vāyāv uchritakaṭhinasuptamāṃse vradraṇe graṃthyarśorbudabhagaṃdarā pacīślīpadacarmakīlatilakālakāṃtravṛddhisaṃdhisirāchedanādiṣu nāḍaiīśoṇitātipravṛttiṣu cāgnikarma kuryāt || tatra valayabiṃduvilekhāpratisāraṇānīti dahanaviśeṣāḥ || bhavati cātra || rogasya saṃsthānam avekṣya samyak narmasya marmāṇi valāvalaṃ ca || vyādhiṃ tathārttuṃ ca samyak tatodhyavasyed bhiṣagnikarmaḥ || tatra samyagdagdhe madhyusarppibhyāṃm abhyaṃgaḥ || athemān agninā pariharet || pittaprakṛtim aṃtaḥśoṇitaṃ bhinnakoṣṭham anuddhṛtaśalyaṃ bālaṃ vṛddhaṃ bhīrum aneka vraṇa pīḍitam asvedyāṃś ceti || ata ūrdhvam itarathādagdhaṃ vakṣyāmaḥ || || tatra snigdhaṃ rukṣaṃ vāśrity a dravyam agni dahaṃti || agnisaṃtapto hi snehaḥ sūkṣmasirānusāritvāt tvagādīn anupraviśya āśu dahati ||tasmāt snehadagdhe dhikā rujo bhavataṃti || tatra pluṣṭaṃ durddagdhaṃ samyag dagaddham atidagdhaṃ ceti caturvidham agnidagdhaṃ || tatra yad vivarṇaṃ pluṣyate 'timātraṃ tad apluṣṭaṃ yatrottiṣṭhaṃti sphoṭās tīvrāś coṣadāharāgapākavedanāś cirāc copaśāmyaṃti || tad durddagdhaṃ || samyag dagdham anavagāḍhaṃ tālavarṇaṃ susaṃsthitaṃ || pūrvalakṣaṇayuktaṃ ca || atidagdhe māṃsāvalaṃbanaṃ gātraviśleṣaḥ sirāsnāyusaṃdhyasthivyāpādānam atimātraṃ jvaradāhapipā sāmūrchāś copadravā bhavaṃti || vraṇaś ca asya cireṇa rohati || ruḍhaś ca vivarṇo bhavati || bhavati cātra || agninā kopitaṃ raktaṃ bhṛśaṃ jaṃtoḥ prakupyati || tatas tenaiva vegena pittam asyābhyudīryate || tulyavīrye ubhe hy ete rasato dravyatas tathā || tenāsya vedanā tīvrā prakṛtyā ca vidahyate || sphoṭāḥ śīghraṃ prajāyaṃte jvaras tṛṣā ca bādhate || dagdhasyopaśamārthāya cikitsā saṃprakṣyate || pluṣṭasyāgnipratapanaṃ kāryam uṣṇa tathauṣadhaṃ || śarīre svinnabhūyiṣṭhe svinnaṃ bhavati śoṇitaṃ | prakṛtyā hyudakaṃ śītaṃ skaṃdayatyatiśoṇitaṃ || tasmāt sukhayati hyuṣṇaṃ ma tu śītaṃ kathaṃcana ||1|| śītām uṣṇāṃ ca durddagdhe kriyāṃ kuryāt bhiṣak punaḥ || ghṛtālepanasekāṃs tu śītām evāsya kārayet || ghṛtālepanasekāṃs tu śītānevāsya kārayet || samyak dagdhe tugākṣīrīplakṣacaṃdanagairikaiḥ || sāmṛtaiḥ sarpiṣā snigdhair ālepaṃ kārayed bhiṣak || grāmyānūpaudakaiś cainaṃ piṣṭair māsaiḥ pralepalayet || pittavidradhivac cainaṃ saṃtatoṣmāṇam ācaret || atidagdhe viśīrṇāni māṃsānudhṛtya śītalāṃ || kriyāṃ kuryād bhiṣak paś cāśālidatuṃdulakaṃḍanaiḥ || tiṃdukītvakkapālair vā ghṛtamiśraiḥ pralepayet || vraṇaṃ gaḍūcīpatrair vā chādayed athavaidakaiḥ || kriyāṃ ca kuryād akhilāṃ bhiṣak pittavisarppavat || madhuchiṣṭaṃ samadhukaṃ rodhraṃ sarjarasaṃ tathā || maṃjiṣṭhāṃ caṃdanaṃ mūrvāṃ piṣṭvā sarpir vipācayet || sarveṣām agnidagdhānām etad ropaṇam uttamaṃ || || snehadagdhe kriyāṃ rūkṣāṃ viśeṣeṇāvacārayet || ata urddhvaṃ pravakṣyāmi dhūmopahatalakṣaṇaṃ || śvasiti kṣauti cātyarthaṃm apy ādhamatikāśata || cakṣuṣoḥ paridāhaś ca rāgaś caivopajāyate || sadhūmakaṃ niḥśvasati ghreyam anyan na vetti ca || tathaiva ca rasānsarvān śrutiś cāsyopahanyate || tṛṣṇādāhajvarayutaḥ sīdaty atha ca mūrchati || || dhūmopahata ity eṣa || śṛṇu tasya cikitsitaṃ | sarpir ikṣurasaṃ drākṣāṃ payo vā śarkkarāṃbu vā || madhurāmlau rasau vāpi vamanāyaā pradāpayet || vamataḥ koṣṭhaśuddhiḥ syāt dhūmagaṃdhiś ca naśyati || vidhinānena śāmyaṃti sadanakṣavathujvarāḥ || dāha mūrchā tṛḍādhmānasvāsākāsāś ca dāruṇāḥ || madhurair lavaṇāmlaiś ca kaṭukaiḥ kvalagrahaiḥ || samyag gṛhṇātīṃdriyārthān manaś cāsya prasīdati || śirauvirecanaṃ cāsmai dadyād yogena śāstravit || dṛṣṭi viśudhyate cāsya śirogrīvaṃ ca dehinaḥ avidāhalaghusnigdham āhāraṃ cāsya kalpayet || uṣṇa vātātapair dagdhe śītaḥ kāryo vidhiḥ sadā || śītavarṣānilairdagdhe snigdham uṣṇaś ca śasyate || tathāpi tejasā dagdhe sidhir nāsti kathaṃcaneti || iti sūtrasthānanibaṃdhasaṃgrahe dvādaśo 'dhyāyaḥ || ||12||